Kemikalieförteckning steg för steg
Har ni kemiska produkter på jobbet – färg, lim, lösningsmedel, oljor – ska de finnas i en förteckning. Det är ett av de första dokument en inspektör frågar efter. Så här bygger du en förteckning som håller, steg för steg.
Varför en förteckning – och var står kravet?
Kravet på kemikalieförteckning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:10 (Risker i arbetsmiljön), där kapitel 7 samlar de allmänna reglerna om kemiska riskkällor – bland annat förteckning, riskbedömning och märkning. Tidigare låg reglerna i AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker.
Förteckningen är grunden för hela kemikaliearbetet: du kan inte riskbedöma, välja skyddsutrustning eller byta ut farliga produkter om du inte vet vad som finns i lokalerna. Den ska vara aktuell och lätt att komma åt för alla som behöver den – inte inlåst på kontoret.
Steg 1: Inventera – vilka produkter ska med?
Gå igenom förråd, hyllor, bilar och skåp. Med i förteckningen ska alla kemiska produkter som är märkta med faropiktogram (klassificerade som farliga enligt CLP-förordningen), men också sådant som kan vara skadligt utan att vara märkt.
Glöm inte de riskkällor som bildas i arbetet: svetsrök, sliputslipp och slipdamm, kvartsdamm vid betongarbete, avgaser och härdplastkomponenter som reagerar vid användning. De ska också finnas med i förteckningen, även om de inte står i någon burk.
- Produkter med faropiktogram: färg, lack, spackel, lim, fogskum, lösningsmedel, oljor, bränslen, rengöringsmedel
- Härdplastkomponenter: epoxi, polyuretan (isocyanater), akrylat
- Gaser: gasol, acetylen, oxygen, svetsgaser
- Sådant som bildas i arbetet: svetsrök, slipdamm, kvartsdamm, avgaser
- Oklassade produkter som ändå kan skada vid inandning eller hudkontakt
Steg 2: Samla säkerhetsdatablad
För varje farlig kemisk produkt ska leverantören ge dig ett säkerhetsdatablad – på svenska och utan kostnad. Bladet har 16 standardavsnitt; de viktigaste i vardagen är avsnitt 2 (faror), 4 (första hjälpen), 7 (hantering och lagring) och 8 (skyddsutrustning och gränsvärden).
Saknar du blad för någon produkt: begär det från leverantören eller hämta det på leverantörens webbplats. Spara bladen samlat – digitalt eller i pärm – där de som jobbar med produkterna kommer åt dem. Kontrollera att bladen inte är äldre än produkterna ni faktiskt använder; byt ut när leverantören uppdaterar.
Steg 3: Förstå faroangivelserna (H-fraser)
I avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet hittar du produktens faroangivelser, så kallade H-fraser. De är kodade: H2xx är fysikaliska faror (brand, explosion), H3xx är hälsofaror och H4xx är miljöfaror. Exempel: H317 'Kan orsaka allergisk hudreaktion', H351 'Misstänks kunna orsaka cancer'.
H-fraserna avgör vilka krav som gäller. Produkter med vissa allvarliga fraser – till exempel cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen – omfattas av strängare särregler i AFS 2023:10, och allergiframkallande härdplaster kan kräva utbildning och medicinska kontroller. Skriv därför alltid in H-fraserna i förteckningen, så ser du direkt vilka produkter som kräver extra åtgärder.
Steg 4: Bygg själva förteckningen
Ett kalkylark räcker gott. Poängen är att förteckningen är komplett, aktuell och begriplig – inte att den är snygg. En rad per produkt eller riskkälla, med kolumnerna nedan.
- Produktens namn (som det står på etiketten)
- Var den används och var den förvaras
- Faropiktogram och H-fraser (från avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet)
- Datum för säkerhetsdatabladet och var det finns
- Om ämnet har ett hygieniskt gränsvärde (avsnitt 8 i bladet)
- Eventuella särskilda krav: utbildning, medicinska kontroller, tillstånd
Steg 5: Håll den levande
En förteckning som inte uppdateras är snart värdelös. Gör det till rutin: ny produkt in i förteckningen innan den börjar användas, utgångna produkter stryks och lämnas som avfall. Bestäm vem som äger förteckningen – en person, inte 'alla'.
Använd förteckningen aktivt: gå igenom den en gång om året och fråga för varje produkt om den behövs, och om den kan bytas mot något mindre farligt. Att byta ut farliga produkter mot bättre alternativ (substitution) är ett uttalat krav i både arbetsmiljö- och miljölagstiftningen – och ofta det billigaste skyddet.
Läs vidare
- FrågaMåste vi ha kemikalieförteckning?Ja, om ni har kemiska riskkällor i verksamheten – vilket i praktiken alla bygg- och verkstadsföretag har. Kravet finns i AFS 2023:10 och gäller oavsett företagets storlek.
- FrågaRäcker säkerhetsdatabladen som riskbedömning?Nej. Säkerhetsdatabladet beskriver produkten i allmänhet; riskbedömningen beskriver hur just ni använder den. Databladet är underlaget – inte bedömningen.
- FrågaBehövs utbildning för att jobba med epoxi och isocyanater?Ja, och ofta två olika. Arbetsmiljöverket kräver utbildning för allergiframkallande kemiska produkter, och för diisocyanater kräver EU:s REACH-förordning dessutom en särskild utbildning sedan 24 augusti 2023.
- YrkeRegler för måleriföretagMåleri är den byggverksamhet där kemikalierna står i centrum. Färg, lack, spackel, lim och lösningsmedel är kemiska riskkällor som ska förtecknas och riskbedömas – och en del av dem är härdplaster med krav på utbildning och medicinska kontroller.
- YrkeRegler för plattsättare och kakelsättarePlattsättning kombinerar tre saker som var för sig är reglerade: kvartsdamm från kapning och bilning, kemikalier i fix och fog, och de branschregler för våtrum som försäkringsbolagen kräver. Kombinationen gör att små företag lätt missar något av dem.
- YrkeRegler för mekaniska verkstäderEn mekanisk verkstad har regelkraven samlade i lokalen i stället för utspridda på arbetsplatser: maskinerna, tryckluften, kemikalierna och avfallet. Det gör dem lättare att få ordning på – och lättare att glömma bort under de år då ingenting händer.
- YrkeRegler för billackering och skadeverkstäderBillackering är den verksamhet där härdplastreglerna slår hårdast. Tvåkomponentslacker innehåller isocyanater som kan ge en yrkesallergi som avslutar karriären – och kring dem finns krav på utbildning, medicinska kontroller och gränsvärden som skärptes så sent som 2026.
- YrkeRegler för svetsverkstäder och smideSvetsrök är en kemisk riskkälla som ska stå i kemikalieförteckningen trots att den inte kommer i någon burk. Vid svetsning i rostfritt bildas dessutom krom (VI), vars gränsvärde sänktes till en femtedel under 2026.
- YrkeRegler för industrilackering och pulverlackeringIndustriell ytbehandling har samma kemikalieregler som billackering men i en annan skala – och med tillkommande frågor om utsläpp, avfallsmängder och importerade kemiska produkter som ska anmälas till produktregistret.
- OrdlistaSäkerhetsdatablad (SDS)Ett säkerhetsdatablad är leverantörens informationsblad om en farlig kemisk produkt. Det har 16 fasta avsnitt, ska vara på svenska och lämnas kostnadsfritt till den som använder produkten yrkesmässigt.
- OrdlistaCLP och faropiktogramCLP är EU:s förordning om klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. Faropiktogrammen är de röda romberna på förpackningen som visar vilken typ av fara produkten har.
- OrdlistaKemikalieförteckningKemikalieförteckningen är en aktuell lista över de kemiska riskkällor som finns i verksamheten – både produkter i burkar och sådant som bildas i arbetet, som svetsrök och kvartsdamm. Kravet finns i AFS 2023:10.
- OrdlistaHärdplastHärdplaster är kemiska produkter som härdar till plast vid användning – epoxi, polyuretan (isocyanater) och akrylater. De kan orsaka allergi som är livslång, och den som arbetar med dem behöver särskild utbildning och i vissa fall medicinska kontroller.
Vill du att vi bevakar ändringar i det här åt dig?
Regler ändras – guider som den här håller vi uppdaterade, och när något nytt börjar gälla för din bransch får du det förklarat på klarspråk med en checklista.
Källor
- Arbetsmiljöverket – Kemiska risker i arbetsmiljön
- Arbetsmiljöverket – AFS 2023:10, föreskrifter
- Kemikalieinspektionen – Säkerhetsdatablad
Regelkollen är en bevaknings- och sammanfattningstjänst, inte juridisk rådgivning. Det är alltid den officiella texten från myndigheten som gäller. Guiden faktagranskades senast 2026-07.